Putslagning och omfogning av fasad på hyreshus i Södermalm

Putslagning och omfogning av fasad på ett hyreshus i Södermalm genomfördes för att åtgärda sprickbildning, bompartier och slitna fogar kring murverk och sockel. Fasaden hade tappat vidhäftning på flera ytor, särskilt runt fönsteröppningar och vid hörn där vattenbelastningen varit hög under lång tid. Målet var att återställa ett jämnt och hållbart fasadskikt utan att förändra byggnadens uttryck.

Så genomfördes putslagningen på hyreshuset i Södermalm

Arbetet inleddes med okulär kontroll från ställning och knackning av putsen för att lokalisera partier med släpp. De skadade ytorna markerades upp våningsvis, och löst sittande puts bilades ned till fast underlag. På de mest utsatta delarna vid sockeln fanns saltsprängning och äldre lagningar med för hårt bruk, vilket skapade spänningar mot det ursprungliga underlaget. Därför rensades ytorna ned mer selektivt än först planerat. Fasaden borstades därefter ren från damm, lösa korn och biologiska påväxter innan förvattning gjordes i flera omgångar för att få jämn sugning i underlaget.

Anpassning av bruk och skikttjocklek

Lagningarna byggdes upp med kalkcementbruk anpassat till befintlig putsstruktur. På mindre partier lades ett grundningsskikt på cirka 8 millimeter, medan djupare urtag fylldes i två omgångar till en sammanlagd tjocklek på upp till 18 millimeter. Varje skikt fick sätta sig innan nästa lades på, vilket minskade risken för krympsprickor. Runt fönsterhörn och över tidigare spricklinjer bäddades glasfibernät in lokalt i putsen för att få bättre sammanhållning. Ytan rivbräddades för att ansluta mot omgivande struktur i stället för att lämna släta fläcklagningar som skulle synas tydligt i sidoljus.

Omfogning av murade partier och anslutningar

De murade partierna under fönsterband och intill entréplanet hade urtvättade fogar med varierande djup. Gammal fog frästes och handrensades till ett djup på ungefär 20 till 25 millimeter, beroende på stenarnas skick. Efter rensning och dammborttagning förvattnades fogarna innan nytt fogbruk trycktes in i flera pass för att undvika hålrum. Särskild försiktighet krävdes i övergången mellan putsad fasad och frilagt tegel där rörelser tidigare orsakat små släpp. Där avslutades fogarna med tät och jämn komprimering för att begränsa vatteninträngning vid slagregn.

Detaljer vid sockel och fönster

Sockeln hade flera avskalade partier nära marknivå där fuktstänk belastade fasaden. Där användes ett bruk som tålde högre fuktpåverkan och avslutades med en tätare ytstruktur än på de övre väggfälten. Kring fönsterbleck och genomföringar skars spruckna fogkanter rena innan lagningarna anslöts med skarpa avslut. Några bleck visade bristande lutning, vilket hade lett vatten mot putsen. Mindre justeringar gjordes i anslutningarna så att avrinningen förbättrades utan att fasadlivet behövde byggas om.

Ytfinish, torkning och slutresultat

Efter lagning och omfogning hölls ytorna fuktiga under den första härdningen eftersom arbetet gjordes under en torr period med växlande vindförhållanden. Det var avgörande för att undvika för snabb uttorkning i de tunnare lagningarna. Färdiga partier kontrollerades visuellt i både morgonljus och eftermiddagsljus för att säkerställa att struktur och kulör låg nära befintlig fasad. Resultatet blev en sammanhållen yta där tidigare sprickor och bompartier togs bort, fogarna återfick täthet och fasaden fick ett mer enhetligt uttryck. Ställningsarbetet och det tillfälliga väderskyddet följde Arbetsmiljöverkets krav för arbete på höjd.